Lottapodden

Jämställdhet i försvaret handlar inte om symbolfrågor. Det handlar om förmåga, kompetensförsörjning och om att skapa de bästa förutsättningarna för att lösa uppdraget. I det här avsnittet fortsätter samtalet med Charlotte Isaksson, jämställdhetsrådgivare vid Försvarsstaben, om arbetet med kvinnor, fred och säkerhet i Försvarsmakten och om hennes bild av de kommande 25 åren. Hur bygger vi ett försvar där både kvinnor och män vill stanna, utvecklas och bidra med sina kompetenser? Vad krävs för att jämställdhet ska bli en självklar del av varje beslut, på samma sätt som ekonomi och verksamhetsmål redan är idag? Och varför är arbetet med inkludering avgörande för både operativ effekt och samhällets säkerhet? Charlotte delar erfarenheter från ett kvarts sekels förändringsarbete och beskriver hur synen på jämställdhet har förändrats inom både Försvarsmakten och Nato. Hon berättar också varför krig och kris inte gör de här frågorna mindre viktiga, snarare tvärtom. För ett starkt försvar och ett starkt totalförsvar behöver hela samhällets kompetens, erfarenheter och perspektiv.

 

Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Hur bygger man ett starkare försvar? Genom att ta vara på hela samhällets kompetens — kärnan i arbetet med kvinnor, fred och säkerhet. Charlotte Isaksson, jämställdhetsrådgivare vid Försvarsstaben, har varit med sedan starten av Försvarsmaktens arbete med kvinnor, fred och säkerhetsagendan. Charlotte delar med sig av en 25 år lång förändringsresa från de första trevande stegen i början av 2000-talet till dagens etablerade strukturer inom både Försvarsmakten och Nato. Hon visar på varför jämställdhet inte är en sidofråga, utan en del av försvarsförmågan. När fler perspektiv finns med stärks analys, beslut och operativ effekt vilket prövats även under övning Aurora26.

Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Kan en fika förändra världen? Kajsa Skarsgård tog initiativ till Fika för förändring för att hjälpa människor att gå från samtal till handling, något som stärker både demokratin och samhällets beredskap. Demokrati behöver leva i vardagen: i samtalen med grannar, kollegor och människor omkring oss. När vi engagerar oss i frågor vi bryr oss om minskar känslan av maktlöshet. Samtidigt bygger vi starkare relationer och ökar motståndskraften i samhället. Kajsa berättar hur en enkel fika om krisberedskap i hennes by ledde till nya samarbeten och konkreta initiativ. Förändring börjar ofta i det lilla - med en fråga, ett möte och viljan att göra något tillsammans. I det här avsnittet får du inspiration och konkreta tankar kring hur du själv kan bidra till en levande demokrati och ett mer motståndskraftigt samhälle.

Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Vad har en promenad, att ta trappen eller en stunds fuldans i köket med beredskap att göra? Mer än du kanske tror. Susanne Ankar och Sina Granath är två av medlemmarna i Svenska Lottakårens motionslottanätverk och de berättar hur rörelse bidrar till både fysisk styrka och mental motståndskraft. I en kris behöver vi inte bara kunskap utan vi behöver också orka hjälpa till, fatta beslut och stötta människor omkring oss. Därför är hälsa en viktig del av en stark beredskap. Du får konkreta tips på hur du kan komma igång utan krav på prestation eller avancerade träningsprogram. Dessutom berättar Susanne och Sina hur motionslottorna arbetar för att sprida rörelseglädje i hela organisationen och hur gemenskap kan göra det lättare att skapa hållbara vanor över tid.

Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Vad händer egentligen när du ringer 112? Björn Skoglund och Petra Andersson från SOS Alarm ger en inblick i verksamheten som dygnet runt arbetar för att skapa trygghet i hela Sverige. Du får följa vad som händer bakom kulisserna när ett nödsamtal kommer in, varför operatörerna ställer så många frågor och hur flera aktörer samverkar samtidigt för att rätt hjälp snabbt ska komma fram. Björn och Petra berättar dessutom hur viktigt meddelande till allmänheten (VMA) fungerar, varför mobiltelefonen blivit ett allt viktigare verktyg i kriser och hur SOS Alarm arbetar för att vara en stabil del av Sveriges totalförsvar – i vardag, kris och krig.

Lästips hittar du på avsnittets webbsida

År 2000 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325 som slår fast att kvinnors deltagande är avgörande för att skapa hållbar fred och säkerhet. Men vad betyder det i praktiken, mitt i en konflikt? Caroline Cordshagen och Monica Larsson berättar om hur det var att omsätta FN:s resolution 1325 i verkligheten. De berättar om sina erfarenheter från utlandstjänst i Tchad och Afghanistan – där de inte bara skulle förstå en komplex konflikt, utan också bygga förtroende i samhällen där kvinnors erfarenheter och säkerhetsbehov inte togs till vara. Jämställdhet är inte en sidofråga utan avgörande för både säkerhet och hållbar fred men för 20 år sedan när resolutionen skulle implementeras i det fredsfrämjande arbetet fanns det självklart motstånd även bland de egna leden. Sverige var pionjär i det här arbetet. Erfarenheterna visar att när vi når hela befolkningen, då stärker vi också vår egen förmåga att skapa trygghet och stabilitet.

Lästips hittar du på avsnittets webbsida

67 000 svenskar har gjort FN-insats. Av dem är cirka 4 500 kvinnor. Vad innebär det – egentligen – att åka ut i internationell tjänst, och hur påverkar det livet både under och efter insatsen? Monica Larsson, ställföreträdande chef på Försvarsmaktens Veterancentrum, delar med sig av hur stödet till utlandsveteraner och deras anhöriga har utvecklats över tid. Från en tid då hemkomsten knappt uppmärksammades, till dagens strukturerade arbete med forskning, uppföljning och konkret stöd. Du får en inblick i hur Veterancentrum arbetar för att skapa tryggare förutsättningar – inte bara för den som åker, utan också för dem som väntar hemma. Genom forskning får vi bättre förståelse för hur utlandstjänst påverkar hälsa, relationer och vardagsliv. Den kunskapen används för att utveckla metoder och rutiner som gör verklig skillnad – före, under och efter insats.

Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Hur ser svenskar egentligen på försvar, säkerhet och påverkan just nu? Peder Hyllengren hjälper oss förstå resultaten från Myndigheten för psykologiskt försvars senast undersökning Opinioner. Peder berättar att försvarsviljan i Sverige ligger stabilt högt över tid och att omkring 75 procent anser att Sverige ska göra väpnat motstånd vid ett angrepp. Samtidigt har synen på hot förändrats tydligt: i dag tror var femte person att ett militärt angrepp mot Sverige är ganska eller mycket troligt inom fem år, medan fler bedömer att cyberangrepp, desinformation och sabotage är sådant Sverige sannolikt kan utsättas för. Bland de värden vi helst vill skydda finns familjen, befolkningen, demokratin och våra fri- och rättigheter.

Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Över tre miljoner människor i Sverige är engagerade i idrottsrörelsen. Anna Ivarsson, förbundsordförande för Riksidrottsförbundet, ger oss en inblick i hur Sveriges 18 000 idrottsföreningar varje dag bygger gemenskap, trygghet och motståndskraft – ofta utan att vi ens tänker på det. Anna trycker på kraften i folkrörelserna och varför det “stora sker i det lilla” – i mötet mellan ledare och aktiva på träningen, i engagemanget hos 850 000 ideella ledare och i föreningar som finns kvar när annat läggs ner. I en tid av oro blir det tydligt: gemenskap är inte bara något som känns bra. Den är en del av vår robusthet. Anna berättar också om hur idrottsrörelsen gick från ord till handling i sitt jämställdhetsarbete. När du har lyssnat kanske du ser på idrottsföreningen i ditt kvarter med nya ögon. Och funderar över var just du vill bidra.

Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha samma makt att besluta om hur samhället ska vara och samma makt att styra över sitt eget liv. Lottapodden träffade Gertrud Åström, som jobbat med jämställdhetsfrågor sedan 70-talet, på Forum Jämställdhet för ett samtal om hur det står till med jämställdhetsarbetet. Gertrud beskriver hur jämställdhetsarbetet berör alla aspekter av vårt samhälle och påverkar även totalförsvaret. Hon pekar på hur jämställdhetens kanariefågel har andnöd sedan många år tillbaka och trycker på vikten av att vi alla bidrar till att sätta ljuset på jämställdhetsfrågor så de inte tappas bort. Organisering, kunskap och ansvar är avgörande för att bygga ett samhälle, baserat på grundläggande mänskliga rättigheter,  som håller i vardag, kris och krig. 

Lästips hittar du på avsnittets webbsida