Lottapodden

Journalistiken ger oss ett sammanhang

Jeanette Öhman är journalist och lär oss i det här avsnittet vad oberoende journalistik betyder för en demokrati. Vi behöver dels få hjälp att sätta händelser i sitt sammanhang men också hjälp att granska makthavarna. Risken utan oberoende journalistik är att osanningar sprids och att vi blir fast i våra filterbubblor där vi serveras mer av samma sak. Jeanette ger också tips på hur du kan stärka demokratin genom sättet du konsumerar nyheter på.

Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Var en demokratihjälte i vardagen

Emelie Weski brinner för fred, säkerhet, demokrati och organisering. Vi behöver organisera oss för att bygga demokrati tillsammans och Emelie lyfter föreningslivet i Sverige som en viktig demokratiskola. I en förening lär du dig göra demokrati. En stark demokrati bygger vi varje dag genom att stå upp för och kräva våra rättigheter och se och hjälpa andra vars röst inte blir hörd. Vi behöver göra aktiva handlingar som gör oss till demokratihjältar i vardagen. 

Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Demokratins symbol

Stiftelsen Expo anordnade en tävling i våras för att utse en symbol för demokratin. Förhoppningen är att symbolen ska kunna vara en markör för alla oss som vill stå upp för och verka för ett demokratisk samhälle. En motvikt till alla symboler som sprider antidemokratiska värderingar. Demokratins värde symboliseras av ett klot placerat i en glasmonter. Klotet, eller cirkeln, representerar demokratins grundläggande värderingar och väggarna utgör ramarna som upprätthåller systemet. Glasmontern står för transparens och yttrandefrihet och symboliserar vikten av att värna om demokratin och skydda den mot angrepp. Ta symbolen till dig, använd den och sprid den gärna. 

Lästips, och symbolen, hittar du på avsnittets webbsida

Demokratibrott hotar våra fri- och rättigheter

Cornelia Johansson, verksamhetsutvecklare på Brottsofferjouren, hjälper oss förstå vad demokratibrott är. Det handlar om hot och trakasserier som påverkar opinionsbildare och granskare. I värsta fall tystnar röster som gör diskussionen fattigare. Vi ska alla kunna delta i samhällsdebatten för att vi tillsammans ska kunna utveckla vår demokrati, men vi ska kunna göra det utan att bli hotade eller trakasserade.

Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Demokrati är effektivt för att nå andra mål

Sofia Näsström, Uppsala universitet, har forskat och undervisat om demokrati i 20 år. Sofia menar att anti-demokratiska krafter tvingar demokratin att fundera på hur den står upp för sig själv. Ett demokratiskt självförsvar, som förhåller sig till anti-demokratiska krafter på olika sätt. Sofia trycker också på vikten av att fundera över vilken demokrati vi vill ha, vi kan förändra den tillsammans. Sofia lyfter i avsnittet flera goda skäl till varför vi ska ha demokrati.

Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Vi måste göra mer demokrati tillsammans

Del sju av sju i miniserien Demokratisk beredskap. Vi summerar mini-serien med förhoppningen om att den har inspirerat till fortsatta samtal om demokrati. Alla behövs för att främja, förankra och försvara demokratin och de fri- och rättigheter den ger oss. Och alla kan göra något. Demokratin behöver utvecklas in i framtiden och för att påverka behöver vi vara delaktiga. I summeringen ger vi exempel på hur du kan öva på att göra demokrati och engagera dig tillsammans med andra. Det är inte läge att lämna walk-over utan vi måste göra mer demokrati tillsammans.

Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Olika uppdrag i ett demokratiskt samhälle

Del sex av sju i miniserien Demokratisk beredskap. I en demokrati är makten fördelad på olika aktörer. De som stiftar lagar, de som dömer utifrån lagarna och även de som granskar i form av massmedia. Också näringsliv och civilsamhälle är viktiga aktörer och arenor. För att kunna granska makten, oavsett om det är politiker eller företagsledare, krävs att media är oberoende från statsmakten. Journalisten Jan Scherman trycker på att journalistiken inte får bli ett filter som bara tillåter vissa ståndpunkter utan vi som konsumenter ska kunna lita på en saklig och opartisk bevakning som också belyser sakfrågan från olika håll. Att det finns ett gnissel mellan makten och media är ett hälsotecken eftersom man har olika uppdrag i en demokrati. Jan lyfter också hur viktigt det är att vi alla ställer oss frågan: vad gör jag för att inte demokratin ska gå ur tiden?

Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Våra demokratiska rötter

Del fem av sju i miniserien Demokratisk beredskap. För att samhällen ska fungera behöver vi träffas för att diskutera, och hitta effektiva sätt för att fatta beslut. Även vikingarna hade en stärk känsla för lag och rätt och hade ett välutvecklat system för att ta beslut och lösa konflikter. Demokratin utvecklas och förändras över tid och tillsammans med arkeolog och historiker Alexandra Sanmark tittar vi närmare på våra demokratiska rötter.

Lästips hittar du på avsnittet webbsida

Kunskap hjälper oss skydda demokratin

Del fyra av sju i miniserien Demokratisk beredskap. Tillsammans med jurist Stellan Gärde gräver vi djupare i vad vi kan göra om en av våra fri- och rättigheter kränks men också hur vi kan stärka skyddet för vår demokrati. En grund är att ha kunskap om de fri- och rättigheter vi har för att vi ska kunna förstå dem och agera utifrån dem. Stellan berättar också om skillnaderna mellan Sverige, våra grannländer och Tyskland i vad som krävs för att ändra i grundlagen.

Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Rättsstaten skyddar våra mänskliga rättigheter

Del tre av sju i miniserien Demokratisk beredskap. I en demokratisk rättsstat kan vi förväntas oss att vissa fastlagda rättsstatliga principer följs och de kommer till uttryck i bland annat våra grundlagar. Ytterst ska rättsstaten skydda våra mänskliga rättigheter. Anne Ramberg, jurist och bland annat tidigare generalsekreterare för Sveriges Advokatsamfund, hjälper oss förstå hur rättsstaten garanterar rättstryggheten för medborgarna och vilka dilemman som det kan innebära.

Lästips hittar du på avsnittets webbsida