Lottapodden

Nora Jansson och Olivia Harryson från Ransta utanför Sala saknade en fritidsgård och bestämde sig för att göra något åt saken. Med stöd från styrelsen i Ransta Nästa Bygdegård startade de en egen fritidsgård. Men snart insåg de att det skulle bli svårt att driva verksamheten långsiktigt med enbart ideella krafter. De behövde hitta finansiering. Olivia och Nora berättar om hur de arbetade för att få kommunens stöd, om vuxna som vågade ge dem ansvar och om hur föreningslivet gav dem möjlighet att växa.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Vad händer med familjen när en utlandspostering innebär att hela vardagen flyttar till ett annat land? Tii Lilja, officer på Norrbottens regemente, berättar om när hennes man, som också är officer, fick en tjänst i Ungern och hela familjen följde med. Fyra år utomlands blev en möjlighet till en ny balans i familjelivet – men krävde också planering och mod. Tii berättar om livet som medföljande, barnens omställning och vikten av att skapa ett socialt sammanhang och en meningsfull vardag. Du får också höra om hennes studier kring motståndskraft och stress och vilka frågor en familj behöver fundera över inför en längre utlandsvistelse. Och så det Tii själv inte var beredd på: att den största omställningen inte var att flytta utomlands, utan att komma hem igen.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Hur får man ihop familjeliv och karriär när båda är officerare – och vad händer när Försvarsmaktens krav krockar med livet hemma? Frida Linehagen, forskare vid Försvarshögskolan har intervjuat officerare som lever med en partner som också är officer och undersökt vad som krävs för att två militära karriärer och ett familjeliv ska fungera samtidigt. Forskningen visar att relationerna ofta är starka och att paren har stor förståelse för varandras uppdrag. Men den visar också på ett omfattande osynligt arbete hemma. Planering, oro, logistik och ansvar för familjens relationer hamnar fortfarande i stor utsträckning hos kvinnorna – även när de själva tjänstgör långt hemifrån. Det kan i sin tur påverka kvinnors möjligheter att utbilda sig, ta nya befattningar och utvecklas i karriären. Att Försvarsmakten klarar av att se och möta behoven hos sina anställda är viktigt för att behålla kompetensen och därmed förutsättningar för att kunna bygga en stark och hållbar Försvarsmakt.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Jämställdhet i försvaret handlar inte om symbolfrågor. Det handlar om förmåga, kompetensförsörjning och om att skapa de bästa förutsättningarna för att lösa uppdraget. I det här avsnittet fortsätter samtalet med Charlotte Isaksson, jämställdhetsrådgivare vid Försvarsstaben, om arbetet med kvinnor, fred och säkerhet i Försvarsmakten och om hennes bild av de kommande 25 åren. Hur bygger vi ett försvar där både kvinnor och män vill stanna, utvecklas och bidra med sina kompetenser? Vad krävs för att jämställdhet ska bli en självklar del av varje beslut, på samma sätt som ekonomi och verksamhetsmål redan är idag? Och varför är arbetet med inkludering avgörande för både operativ effekt och samhällets säkerhet? Charlotte delar erfarenheter från ett kvarts sekels förändringsarbete och beskriver hur synen på jämställdhet har förändrats inom både Försvarsmakten och Nato. Hon berättar också varför krig och kris inte gör de här frågorna mindre viktiga, snarare tvärtom. För ett starkt försvar och ett starkt totalförsvar behöver hela samhällets kompetens, erfarenheter och perspektiv.
 
Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Hur bygger man ett starkare försvar? Genom att ta vara på hela samhällets kompetens — kärnan i arbetet med kvinnor, fred och säkerhet. Charlotte Isaksson, jämställdhetsrådgivare vid Försvarsstaben, har varit med sedan starten av Försvarsmaktens arbete med kvinnor, fred och säkerhetsagendan. Charlotte delar med sig av en 25 år lång förändringsresa från de första trevande stegen i början av 2000-talet till dagens etablerade strukturer inom både Försvarsmakten och Nato. Hon visar på varför jämställdhet inte är en sidofråga, utan en del av försvarsförmågan. När fler perspektiv finns med stärks analys, beslut och operativ effekt vilket prövats även under övning Aurora26.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Kan en fika förändra världen? Kajsa Skarsgård tog initiativ till Fika för förändring för att hjälpa människor att gå från samtal till handling, något som stärker både demokratin och samhällets beredskap. Demokrati behöver leva i vardagen: i samtalen med grannar, kollegor och människor omkring oss. När vi engagerar oss i frågor vi bryr oss om minskar känslan av maktlöshet. Samtidigt bygger vi starkare relationer och ökar motståndskraften i samhället. Kajsa berättar hur en enkel fika om krisberedskap i hennes by ledde till nya samarbeten och konkreta initiativ. Förändring börjar ofta i det lilla - med en fråga, ett möte och viljan att göra något tillsammans. I det här avsnittet får du inspiration och konkreta tankar kring hur du själv kan bidra till en levande demokrati och ett mer motståndskraftigt samhälle.
Lästips hittar du på avsnittets webbsida