Lottapodden

197 - Medvetna medieanvändare stärker demokratin

För att kunna vara engagerade samhällsmedborgare behöver vi också vara medvetna medieanvändare. Martina Wagner, Mediemyndigheten, berättar om varför vi behöver utveckla vår medie- och informationskunnighet (MIK) hela livet. Det handlar om de förmågor vi behöver för att kunna informera oss, uttrycka oss och ta del av den demokratiska dialogen. Att vi kan ta till oss information och värdera den är en grund för att vi ska kunna förstå vår omvärld. Den tekniska utvecklingen går i rasande fart och Martina lyfter vikten av att förstå att det finns källor det går att lita på. Inte minst för att stå emot krafter som vill skapa splittring.

Lästips hittar du på poddavsnittets webbsida

196 - Mat till folket i kris och krig

Hur säkrar vi livsmedelsberedskapen i Sverige? Hugo Malm jobbar med olika beredskapsprojekt och berättar om ett område med speciella utmaningar både för oss som individer men också för samhället. Hugo lyfter att vi behöver tänka annorlunda, både som samhälle i hur vi bygger upp en livsmedelsberedskap som är anpassad till hur vårt moderna samhälle fungerar idag, men också de förväntningar som vi individer har på vad för slags mat vi har tillgång till i händelse av en kris. En robust livsmedelsberedskap ger oss också fördelar även i vardagen då det bidrar till ett mer hållbart samhälle.

Lästips hittar du på avsnittets webbsida

195 - Röster om demokrati från Bokmässan

I ett specialavsnitt från Bokmässan i Göteborg samlar vi flera röster som arbetar med att stärka vår demokrati, både teoretiskt och praktiskt, för att bidra till kunskap som ger insikt om hur man själv kan bidra. Du möter vinnarna av Skolornas Fredspris 2024 Hässleholms Tekniska Skola. Förra årets vinnare, Schillerska gymnasiet, berättar vad året som gått gett dom och Charlotta Granath, Emerichfonden, beskriver varför priset ger effekt. Peter Wallensteen, professor emeritus i freds- och konfliktforskning, ger oss en bild av den globala spelplanen och vad som borde göras för att stärka samarbetet mellan länder. Jonatan Lamy, vice ordförande Sveriges Elevkårer, beskriver deras praktiska demokratiarbete och varför de engagerat sig i Beredskapsveckan. Emma Wistrand, My human rights, berättar om varför hon brinner för att sprida kunskap om våra mänskliga rättigheter.

Lästips hittar du på avsnittets webbsida

194 - Demokratin dör inte i en revolution

Tilltron till demokratin i Sverige är stark men det finns en frustration i västvärlden att det offentliga systemet inte levererar som det borde. Torbjörn Sjöström, VD Novus, ger en bild av vad demokratins utmaningar är och vad som skulle kunna göra att den går förlorad. Torbjörn trycker på vikten av att vi fortsätter kämpa för demokratin så att de som vill nedmontera demokratin inte blir de enda som orkar bry sig. 

Lästips hittar du på avsnittets webbsida

193 - Extra: Svenska Lottakåren 100 år

I 100 år har Svenska Lottakåren spelat en avgörande roll i att stärka landets beredskap, genom att engagera kvinnor som vill göra skillnad i vardag, kris och krig. Hundratusentals kvinnor har genom åren bidragit med tid och engagemang. Eva Nolsäter, rikslottachef, och Anna Nubäck, generalsekreterare, berättar om ett samhällsengagemang som är mycket bredare än enbart frivilligavtal med en myndighet. Lottakåren har varit, är och förblir en samlande kraft för samhällsengagerade kvinnor.

Lästips hittar du på avsnittets webbsida

192 - Civilt försvar spänner över hela samhället

Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, ansvarar för att samordna ett sakområde som spänner över hela samhället. Civilt försvar syftar till att i händelse av ofred ge stöd till det militära försvaret och för att klara det behöver vi alla ta vårt ansvar och bidra till totalförsvaret. Ministern trycker på att uppbyggnaden av totalförsvaret går bra men i det allvarliga säkerhetspolitiska läget vi lever i behöver vi göra saker i rätt ordning för att prioritera det som är viktigast här och nu. 

Lästips hittar du på avsnittets webbsida

191 - Alla i samhället måste bidra

Lottapodden är tillbaka efter sommaruppehållet med ett samtal om de stora konfliktytorna i världen som påverkar oss, totalförsvarsplikt och vad försvarsvilja är. Patrik Oksanen, debattör i försvarsfrågor och senior fellow på Frivärld, ger oss en nulägesbild om status på demokratin i världen och vikten av att vi själva tar ställning till vad vi tycker är värt att försvara och förstår vilket ansvar var och en av oss har att bidra till vårt gemensamma försvar.

Lästips hittar du på avsnittets webbsida

190 - En svensk engagerar sig

Volontärbarometern tar tempen på svenskars ideella engagemang. Emelie Edin, Volontärbyrån, lotsar oss genom årets resultat där en trend är att svenskars engagemang är fortsatt högt. Omvärldshändelser påverkar vårt engagemang, både vilka frågor vi engagerar oss i men även på vilket sätt vi engagerar oss. I år syns ett något minskat stöd för kris- och samhällsberedskapsfrågor men även ett större engagemang från speciellt ungdomar för mänskliga rättigheter. Ett ideellt engagemang säger Emelie ger fördelar för individen, organisationen men även vårt samhälle.

Lästips hittar du på avsnittets websida

189 - Kvinnor möter karriärhinder i Försvarsmakten

Försvarsmakten har behov av att fler kvinnor väljer en karriär inom myndigheten men har svårt att behålla dem. Monia Lougui, FOI, ser i sin forskning att det går inte att enbart titta på den egna organisationen för att förstå varför kvinnor väljer bort en karriär utan man behöver även titta på vilka externa faktorer som lockar kvinnorna att lämna. En social faktor som påverkar kvinnors karriär inom Försvarsmakten är att det är svårare för kvinnorna att bygga de nätverk om behövs.  

Lästips hittar du på avsnittets webbsida

188 - Utländsk bakgrund innebär inte lägre försvarsvilja

Skiljer sig medborgarnas vilja att göra insatser vid större samhällskriser och ytterst i krig beroende på om man har utländska bakgrund eller inte? Nej, säger Magnus Karlsson, Marie Cederschiöld högskola, som studerar civilsamhället i kris och krig. Försvarsviljan är väldigt hög hos hela befolkningen och har varit sedan 1960-talet. Både personer med utländsk bakgrund och resten av befolkningen är väldigt villiga att göra insatser i både samhällskris och krig. 

Lästips hittar du på avsnittets webbsida